äntligen hemma...eller?
Klockan är ju 8:23 svensk tid.
Jag har precis kommit innanför dörren och har precis konstaterat att jag har varit på resande fot i ungeför 22 timmar.
Man är inte hemma förrän man är hemma - är lite av mitt motto efter förra långflygningen hem.
Denna gång gick det utan större missöden men jag tog nått beslut på vägen =)
Garpen, Siroos och Katrina vinkade av mig i BanPhe vid 16:40 för att vara exakt (SWE tid 10:40)
Jag satte mig på bussen och läste vidare i min bok. Åkte förbi flera mycket trevliga marknader och allt eftersom mörkret föll så´fortsatte dom att ha öppet, sammhälle efter samhälle. När klockan var 19:40 (SWE13:40) så tänke jag att jag skulle börja hålla lite mera utkik för vi var ju framme snart...trodde jag.
Hrm, vi rullade in på Ekka Mais busshållplats vid 21:10, typ lite drygt en timme senare än jag räknat med. Men det är ju thailand och den där långtradaren som parkerat rakt över hela vägen tog visst mera tid är jag trodde. Nån kuf kom såklart fram och frågade om jag ville åka taxi, men nej tack. Bussen var mitt färdmedel så jag gick och letade rätt på AE3. Eftersom klockan var 21:10 (15:10) så fick jag ju höra att den skulle komma snart...men snart...det är typ 50 minuter fick jag sedan koll på, då bussarna som jag vet går varje hel timme.
Nu började jag fundera lite på taxi i alla fall....
en polis grejjade en bil för 300 baht (60 kr) vilket jag tyckte det var värt att hinna med min flygning. Frågade just polisen för att jag inte skulle få Farang-pris, hade ju inte hur mycket pengar som helst kvar.
Det var dessutom lite trafikstockning ut till flyget...så den där halvtimmen som chauffören Artit lovade stämde inte heller. Jag var på flygplatsen strax efter 22 nån gång....(16)
Information till Garpen och gänget.
Man kan lämna bagaget på flygplatsen, vid disk Q längst bort. "100 baht per piece, per day"
Ja...allså 20 kr per väska och dag...
Stod i den där jäkla passkontrollen i 40 minuter och då hade kön till vänster om mig redan tömts två gånger....Hur kommer det sig att man alltid väljer fel kö? Inte för att jag hade brottom, utan för att det är så irriterande när en person, med likvärdigt jobb som en annan måste vara SÅÅÅÅÅÅ jävla mycket sämre.
Ja, nu var jag superhungrig. Jag hade avverkat mina thai-bananer på vägen och nu mådde jag nästan illa. Köpte en (enligt mig) svindyr macka men i själva verket var det bara att vänja sig tillbaka till Sverige-priserna...
Hade lite ångest över att jag inte lyckats köpa nått till Eve och Sara i Rayong så nu gick jag och letade lite bland hyllorna på tax-freen. Massa olika kuliga grejjer....
Köpte nått riktigt halvfult som jag sedan ville ha inslaget....
Slog samtidigt en signal till DB som var på väg hem från jobbet för att bli full =)
Lördagen skulle spenderas i tillståndet "BAKIS" och med min baksmälla till jetlag bestämde vi att vi hörs när jag landat för att se hur vi mår och kanske må skit tillsammans.
Dom hade en disk utanför taxfreen som koncentrerade sig på "Free giftwrapping"
Jag driver inte en sekund med er när jag säger att jag stod i 20 minuter och höll på att missa ombordsstigningen för dom där tvä tjejerna. Jag vill inte ens veta hur lång tid det hade tagit om det var EN tjej som skulle slå in båda.
Jag kutade till C3 och "FInal Call" blinkade lite extra snabbt..
Jag visste redan att jag skulle få ett mittensäte...det fanns inga gång eller fönster kvar.
Tjena tjena...det är du som ska få dras med mig! sa jag till en gubbe som satt vid gångsätet.
Hans arbetskamret satt i mitten, också vid gången. Han garvade och frågade om jag hade nån resekamrat.
Nope, det är nån annan stackare som får sitta där...och jag pekade på fönstersätet
När alla var på plats kom en stackare som i stort sett hade missat planet..för trafiken (hehe, tur att jag tog taxi iaf tänkte jag) å det var han som skulle tränga in sig vid oss.
Jaha, det är du som är den lycklige, sa jag och vi klättarade upp ur sätena.
Nu har jag spenderat 11 timmar och 20 minuter mellan två ingengörer, som båda jobbar för det svenska storföretaget Ericsson. :Tjooohooo...jag har lärt mig en del faktiskt. Även om vi lyckades sova stora delar av resan.
Den gubben som satt på plats redan när jag kom hade varit i Bangladesh och gjort felsökningar på GSM-nätet med sin kollega. Killen som var sen hade varit i Kuala Lumpor och sålt in nått...(jobbigt att förklara)
Bangladesh-gubben hade dessutom en dotter som var 20 som spelade innebandy med Bro...det du garpen. Nån du kankse har koll på.
Well...nu orkar jag inte skriva mera...men jag är hemma, Har en massa post att läsa och jag har tvätttid klockan 12-14. Har en känsla av att jag kommer att somna efter det, eller medans tvätten torkar kanske....
tjiing!!!
Jag har precis kommit innanför dörren och har precis konstaterat att jag har varit på resande fot i ungeför 22 timmar.
Man är inte hemma förrän man är hemma - är lite av mitt motto efter förra långflygningen hem.
Denna gång gick det utan större missöden men jag tog nått beslut på vägen =)
Garpen, Siroos och Katrina vinkade av mig i BanPhe vid 16:40 för att vara exakt (SWE tid 10:40)
Jag satte mig på bussen och läste vidare i min bok. Åkte förbi flera mycket trevliga marknader och allt eftersom mörkret föll så´fortsatte dom att ha öppet, sammhälle efter samhälle. När klockan var 19:40 (SWE13:40) så tänke jag att jag skulle börja hålla lite mera utkik för vi var ju framme snart...trodde jag.
Hrm, vi rullade in på Ekka Mais busshållplats vid 21:10, typ lite drygt en timme senare än jag räknat med. Men det är ju thailand och den där långtradaren som parkerat rakt över hela vägen tog visst mera tid är jag trodde. Nån kuf kom såklart fram och frågade om jag ville åka taxi, men nej tack. Bussen var mitt färdmedel så jag gick och letade rätt på AE3. Eftersom klockan var 21:10 (15:10) så fick jag ju höra att den skulle komma snart...men snart...det är typ 50 minuter fick jag sedan koll på, då bussarna som jag vet går varje hel timme.
Nu började jag fundera lite på taxi i alla fall....
en polis grejjade en bil för 300 baht (60 kr) vilket jag tyckte det var värt att hinna med min flygning. Frågade just polisen för att jag inte skulle få Farang-pris, hade ju inte hur mycket pengar som helst kvar.
Det var dessutom lite trafikstockning ut till flyget...så den där halvtimmen som chauffören Artit lovade stämde inte heller. Jag var på flygplatsen strax efter 22 nån gång....(16)
Information till Garpen och gänget.
Man kan lämna bagaget på flygplatsen, vid disk Q längst bort. "100 baht per piece, per day"
Ja...allså 20 kr per väska och dag...
Stod i den där jäkla passkontrollen i 40 minuter och då hade kön till vänster om mig redan tömts två gånger....Hur kommer det sig att man alltid väljer fel kö? Inte för att jag hade brottom, utan för att det är så irriterande när en person, med likvärdigt jobb som en annan måste vara SÅÅÅÅÅÅ jävla mycket sämre.
Ja, nu var jag superhungrig. Jag hade avverkat mina thai-bananer på vägen och nu mådde jag nästan illa. Köpte en (enligt mig) svindyr macka men i själva verket var det bara att vänja sig tillbaka till Sverige-priserna...
Hade lite ångest över att jag inte lyckats köpa nått till Eve och Sara i Rayong så nu gick jag och letade lite bland hyllorna på tax-freen. Massa olika kuliga grejjer....
Köpte nått riktigt halvfult som jag sedan ville ha inslaget....
Slog samtidigt en signal till DB som var på väg hem från jobbet för att bli full =)
Lördagen skulle spenderas i tillståndet "BAKIS" och med min baksmälla till jetlag bestämde vi att vi hörs när jag landat för att se hur vi mår och kanske må skit tillsammans.
Dom hade en disk utanför taxfreen som koncentrerade sig på "Free giftwrapping"
Jag driver inte en sekund med er när jag säger att jag stod i 20 minuter och höll på att missa ombordsstigningen för dom där tvä tjejerna. Jag vill inte ens veta hur lång tid det hade tagit om det var EN tjej som skulle slå in båda.
Jag kutade till C3 och "FInal Call" blinkade lite extra snabbt..
Jag visste redan att jag skulle få ett mittensäte...det fanns inga gång eller fönster kvar.
Tjena tjena...det är du som ska få dras med mig! sa jag till en gubbe som satt vid gångsätet.
Hans arbetskamret satt i mitten, också vid gången. Han garvade och frågade om jag hade nån resekamrat.
Nope, det är nån annan stackare som får sitta där...och jag pekade på fönstersätet
När alla var på plats kom en stackare som i stort sett hade missat planet..för trafiken (hehe, tur att jag tog taxi iaf tänkte jag) å det var han som skulle tränga in sig vid oss.
Jaha, det är du som är den lycklige, sa jag och vi klättarade upp ur sätena.
Nu har jag spenderat 11 timmar och 20 minuter mellan två ingengörer, som båda jobbar för det svenska storföretaget Ericsson. :Tjooohooo...jag har lärt mig en del faktiskt. Även om vi lyckades sova stora delar av resan.
Den gubben som satt på plats redan när jag kom hade varit i Bangladesh och gjort felsökningar på GSM-nätet med sin kollega. Killen som var sen hade varit i Kuala Lumpor och sålt in nått...(jobbigt att förklara)
Bangladesh-gubben hade dessutom en dotter som var 20 som spelade innebandy med Bro...det du garpen. Nån du kankse har koll på.
Well...nu orkar jag inte skriva mera...men jag är hemma, Har en massa post att läsa och jag har tvätttid klockan 12-14. Har en känsla av att jag kommer att somna efter det, eller medans tvätten torkar kanske....
tjiing!!!
Kommentarer
Trackback
