jag kräks!!!
Har idag varit på två inbokade saker.
Dels har jag just nu förmånen att inte stå med två jobberbjudanden och kan inte riktigt välja.
Snart är jag klar....
Sedan åkte jag till Ersta Sjukhus och Endoskopienheten för att göra en Gastroskopi.
Då går man ner med en släng i magen och kikar runt lite.
Jag brukar inte vara känslig mot sprutor, smärta mm.
Det här var första gången jag verkligen var orolig för att jag skulle balla ut.
Det började med att jag fick en spray i halsen som bedövade hela svaljet..
Det gick knappt och svälja och det fanns ingen känsel alls..
Sedan kom den 1 cm stora slangen och skulle ner...jag fick bita i en skena för att inte bita sönder slangen..
Man skulle ligga på sin vänstersida och slappna av och andas. Dom där jäkla kräkreflexerna verkar vara ordentligt starka. Jag spyr aldrig. Anneli, Garpen och jag har varit ute på lite olika "ekonomiska kvällar" men jag drabbad sällan, i stort sett aldrig av att göra bussen till Gustavsberg...om ni hajjar...
ulkade ordenligt och tänkte nästan ge upp, om det inte vore för att läkaren sagt att Sätter du dig upp så blir det panik...
Det vill man ju inte vara med om
Efter några minuter och en jävla massa ulkningar...(som jag dessutom trodde hette Hulkningar...)
var jag klar. HUgaligen...kan inte rekommenderas. Tur att magen var supertom.
Belönade mig med underbart god thaimat som jag fick i mig när jag kom hem. Fick inte äta direkt efteråt för då fanns risken för kvävning och att svälja fel. Nu har jag ätit en snickers och funderar över framtiden...
Måste städa ordentligt nu. Pappa kommer nog ikväll...
kramissssss
Fatta att den där är stoooor...tycker jag iaf. Men den snälla sköterskan sa Saker du sväljer är mycket större...
Då kommer läkaren... Ja men den här försvinner inte ner, utan ligger kvar oavsett hur mkt du sväljer...
Dels har jag just nu förmånen att inte stå med två jobberbjudanden och kan inte riktigt välja.
Snart är jag klar....
Sedan åkte jag till Ersta Sjukhus och Endoskopienheten för att göra en Gastroskopi.
Då går man ner med en släng i magen och kikar runt lite.
Jag brukar inte vara känslig mot sprutor, smärta mm.
Det här var första gången jag verkligen var orolig för att jag skulle balla ut.
Det började med att jag fick en spray i halsen som bedövade hela svaljet..
Det gick knappt och svälja och det fanns ingen känsel alls..
Sedan kom den 1 cm stora slangen och skulle ner...jag fick bita i en skena för att inte bita sönder slangen..
Man skulle ligga på sin vänstersida och slappna av och andas. Dom där jäkla kräkreflexerna verkar vara ordentligt starka. Jag spyr aldrig. Anneli, Garpen och jag har varit ute på lite olika "ekonomiska kvällar" men jag drabbad sällan, i stort sett aldrig av att göra bussen till Gustavsberg...om ni hajjar...
ulkade ordenligt och tänkte nästan ge upp, om det inte vore för att läkaren sagt att Sätter du dig upp så blir det panik...
Det vill man ju inte vara med om
Efter några minuter och en jävla massa ulkningar...(som jag dessutom trodde hette Hulkningar...)
var jag klar. HUgaligen...kan inte rekommenderas. Tur att magen var supertom.
Belönade mig med underbart god thaimat som jag fick i mig när jag kom hem. Fick inte äta direkt efteråt för då fanns risken för kvävning och att svälja fel. Nu har jag ätit en snickers och funderar över framtiden...
Måste städa ordentligt nu. Pappa kommer nog ikväll...
kramissssss
Fatta att den där är stoooor...tycker jag iaf. Men den snälla sköterskan sa Saker du sväljer är mycket större...
Då kommer läkaren... Ja men den här försvinner inte ner, utan ligger kvar oavsett hur mkt du sväljer...
Kommentarer
Postat av: SaraK
mm du clara, jag minns den där dagen fortfarande.. och jag var bara 6 år då!=) nu e der över iallfall=) Kram ses imorrn då e det IDOL=)!!!
Trackback