10 tunnelbaneminuter - en evighet
Hej kära du.
Mina veckor börjar suddas ut och istället lever jag kort och gott i dagar och sedan finns det positiva händelser att se fram emot. Allt annat sitter ihop. I fredags var jag hemma hos Anneli tillsammans med Garpen och käkade en härlig fredagsmiddag. Egentligen borde det ha stannat vid det men jag skulle prompt in till stan och möte upp mina klasskompisar för att festa lite.
Vet inte varför jag gör sådär mot mig själv men det hände. Kom hem vid 04 och insåg att jag skulle till skolan vid 12. Inte riktigt som jag hade tänkt mig. Hur som helst så blev min lördagkväll som en normal persons söndag.
Städa hela lägenheten, renbädda och duscha och göra sig klar för sängen vid 22. Sedan blev det film och lite snack med en kompis. Idag är det söndag på riktigt. Efter att ha varit i skolan hela eftermiddagen sitter jag nu och undrar om jag har gjort alla läxor tills imorrn. Troligtvis inte men jag har 10 minuter kvar tills jag ska gå ner i tvättstugan och jag ORKAR verkligen inte påbörja nått nytt. Jag har helt enkelt 10 minuter att göra vad jag vill.
10 minuter i tunnelbanan brukar vara en evighet. Varför är det så?
Numera när jag får 10 minuter så hinner jag knappt tänka på vad jag vill göra så är tiden slut.
Fastnade i internetkabeln förra veckan och slet ut hela skiten ur väggen. Alla trådar verkar sitta som dom ska men de fungerar forfarande inte. Surfar dongel nu och det suger.
Något som jag är stolt över är att jag har gjort matlådor. Det hann jag också med igår på min lördag som var som en söndag. 6 lådor med köttfärsås ligger färdiga att assistera mig i vardagen och faktiskt 3 lådor med fajitas. Kommer bli en bra vecka rent matmässigt.
Jag ska försöka träna mera i veckan. Dock har jag inte speciellt stor tilltro till kvällarna då det alltid är fullbokat. Att träningarna i solna är vid 20 är ju en räddning många gånger, det vet jag att jag inte alltid tyckte förrut.
Trots det funkar det inte riktigt. Jaja, jag ska försöka komma i form. Nån gång. Jag hoppas jag hinner göra det inna jag går in i väggen för jag har en känsla av att den inte är långt borta...
tegelsmaken gör sig påmind lite då och då...
Nu ner i tvättstugan. Suck..
Kommentarer
Postat av: yasse
ibland blir det tufft, men jag vet att du är stark claris! du tar dig igenom skit och lite till.. spotta ut den där tegelsmaken, spotta på väggen! fortsätt vara du, fortsätt vara stark. kämpa på och glöm inte att andas!
kram
Postat av: Fia
Jag håller med Yasse. Kom ihåg att andas och att vara snäll mot dig själv, ingen kommer tacka dig för att du blir utbränd. Säg till om du behöver en avslappningsmassage någon dag- jag börjar bli bra på det här nu :)
Du har ju också en PT-timme innestående till bästa sändningstid på gymmet. (minns du?)
KRAM
Trackback
